Jag grät och sa att mitt liv är skit. Att det är ett under att mina armar inte är täckta med ärr. För drar man inte djupt och istället på fler ställen slipper man oroa sig för ärren. Vill inte att folk ska veta hur dåligt jag mår.
Tog hans fingrar och drog dem mot de senaste. Han sa ingenting på många minuter, sen kysste han mig bara och sa jag vill göra dig lycklig du får aldrig göra om det där och jag sa att ingenting är så enkelt. Allt gör ont och det finns bara en väg bort från den smärtan.