Det börjar kännas lättare på dagarna, men ser mig fortfarande om efter dig. Tror mig se dig överallt. I varje butik, vid varje vägg i varje bil.
Men när jag ska gå och lägga mig, så längtar jag efter dig så det gör ont. Så det blir varmt om kinderna och kudden blir blöt och hela jag skakar. Lägger den stora kudden bredvid mig och kryper upp med benen på den och armen om. Känns inte lika tomt i sängen då. Hålet i bröstet känns lite mindre.
Känner mig som Bella när Edward lämnar henne. Bara att hon fick ett riktigt avslut och inte jag.

Drömmer om dig, varje natt, vill inte vakna på morgonen. Inatt hade jag en dröm som var så bra att jag började gråta när jag vaknade, ville så gärna att den skulle vara sann. Orkar inte känna såhär, vill bara få dig så vi kan vara lyckliga.

Vill smsa dig, fråga hur mår du hur det var på jobbet vad gör du ikväll? men vill inte vara den som smsar först och så tänker du åh shit kan hon låta mig vara eller?! och så blir du ännu mer anti mot att träffa mig och jag har förstört ännu lite mer. För jag vet hur det känns att ha någon som aldrig släpper taget, vet hur jobbigt det är och jag vill aldrig bli den personen. Men kan inte släppa dig. Antagligen bara för att jag inte kan få dig. Så kan du inte bara vara lite lätt så jag kan tröttna?