Två veckor nu utan att blogga and i'm falling apart!
Har så mycket inom mig så det går inte, klarar mig inte utan bloggen, so here i am, back in business.
På två veckor har allting hänt känns det som. Har lämnat min andra hälft. 9B. Det känns så jäkla hemskt att lämna er men ändå skönt att börja om på nytt. Men det kommer kännas så sjukt att inte träffa er alla varje dag, att inte sitta på bänkarna utanför klassrummet och bara prata om allt och ingenting, bara hänga vid datorerna och kolla på nördiga klipp eller spela sjuka spel.
Att komma till en helt ny skola, nya korridorer, bänkar och framför allt, helt nytt folk. SJUKT. Kommer freaka ut första dagen och bara skrika efter 9b.
Det känns som att en stor del av mig saknas, har ett tomt hål inom mig, även fast ni alla finns kvar så är det inte samma sak. Jag kommer kanske aldrig mer träffa några av er. Ni gör mig glad, får mig att glömma allting.
Jag är glad när jag är med er.

Ni kommer alltid att ha en stor del av mitt hjärta 9b, vi var världens bästa nia, whatsoever. Oavsett vad. Jag lämnar er med sorg och glädje, sorg över att tvingas lämna er men glädje över dom här tio åren, ni är solen på en regnig dag. Oavsett väder så lös solen i vårat klassrum <3

---

NU till en gladare del av det här inlägget. Imorgon ska jag träffa Leyla. <3   Freaking happyface! Sen ska jag möta upp Jess, Adde och Putte, ännu mera happyface. Spela guitar hero och bara chilla. Underbart.
Men nu ska jag gräva ner mig långt under täcket med musiken och gråta och hata men samtidigt älska livet.
Och om jag ska beskriva dig med ett ord; Mysig.