Ätstörning? Nej. Komplex? Ja.
Sen sist jag skrev har jag bara käkat kakor och druckit cola. Tänker bara på hur fet jag håller på att bli, väger 57 kilo, helt seriöst?! Visserligen vet jag att min kropp består mycket av muskler från cheer men dom musklerna sinar och nu kommer fettet fram, lagom bra sådär.
För 1½ år sedan älskade jag min vikt, sen började gjorde jag och min pojkvän slut, jag gick upp några kilo. Dom försvann av sig självt. När jag började träna vägde jag 47 kilo. Jag började bygga muskler, min kropp blev större, jag ökade i vikt. Men ingen kallade mig tjock eftersom de visste hur stenhårda muskler jag hade. Sen kom sommaren 08, jag tränade inte, käkade mycket, blev tjockare, blev kallad tjockis.
Började träna igen, slutade äta lka mycket, gick inte ner i vikt, blev fortfarande kallad tjock, trots att jag tränade. Sen slutade jag träna, åt lika mycket som innan, jag led tydligen av fetma enligt några i min klass. Jag sjönk till botten, ville inte gå till skolan, åt inte på en vecka, det lilla jag åt spydde jag upp igen, jag ville inte vara en tjockis. Jag tog mig aldrig upp.
Ligger fortfarande och krälar på botten och får ångest av varje tugga mat jag tar, varje klunk jag dricker. Får ångest när jag tänker på att sommaren snart är här, jag måste gå runt i korta shorts och visa mina dallrande ben, gå runt i bikini på stranden för att alla ska se hur fet jag är.
Ändå äter jag lika mycket, hela tiden, kan inte sluta äta så mycket trots att jag vet vad jag ocj ni tycker om mig.
Jag läser tre bloggar om tjejer med Anorexi/Bulimi, vill ha deras mod att kunna stå emot mat, att kunna vara smala, visa benen. Självklart vet jag att Anorexi inte alls är bra för kroppen, det är inte alls bra.
Jag vet hur jag låter, som en idiot, som en wannabe, en wannarexic.
Men det är nog vad jag är, en wannabe anorexic.
Please don't judge me. I'm struggling enough as it is.
Döm mig inte, jag kämpar nog som det är.
Rebecca, du är inte tjock. Men vi sitter lite i samma båt, jag vet precis hur det känns. Däremot har jag bulimi, och periodvis anorexi. Och ditt beteende/tankesett liknar mycket mitt gamla. Om du inte tar tag i det här kommer din ätstörning leda till anorexi/bulmi. Ja, du har en ätstörning, man har en ätstörning så länge man inte har ett normalt förhållande till mat - att få ångest för varje tugga är inte "normalt" (däremot vanligt). Du snuddar redan vid bulimi. Jag vill att du ska försöka få hjälp med din ätstörning, bearbeta och prata ut om den. Innan det går för långt. Jag önskar att någon hade sagt så till mig. Men jag är inte dum, jag vet hur lockande anorexi är, själva ordet är som en drog för mig. Jag kan inte låta bli att avundas av extrem undervikt och ben.
Jag väljer att vara anonym. Men jag känner dig, och jag kan se ångesten som flödar i dina inlägg.
Rebecca, du är inte tjock, din kropp är så mycket finare än du tror.
Ta hand om dig!
say what? vilka Har kallat dig tjockis? har typ aldrig hört någon ;o.
<3
ps,
hahahahahahahah jag behöver ju inte kolla hörseln ;) snarare du, haha.. men hon behöver inte gå dit längre, suck on thaaaaat! ;D
BULLSHIT REBECCA!<3
Becca fattar precis vad du pratar om de där med att kunna stå emot mat och så. Men du är verkligen inte tjock, och du vet att du kan lita på mig eller hur? så lita på mig när jag säger att du inte är tjock. Jag skulle döda för din kropp!
jag älskar dig och du vet vart jag finns om du behöver någon? jag älskar dig
